Meny Stäng

Klädnad

Av Sebastian Lönnlöv

I.

jag slipar en stenhäll
inlandsis av timmar

tömmer ut
mitt innehåll

och väntar
på att korparna

ska komma

 

II.

källarkänsla
närhetsrädsla

innestängd
i inre rum

nät som vävs
där kroppar kvävs

av flykt
är famnen full

spindlar
kryper över

bilden
av en gud

 

III.

jag skrubbar
mina kinder med grus

grånar håret
i lera

rullar mig i smuts
för att uppta
dess doft

och dölja min egen

sopa undan
det oskylda skratt

som fått himlar
att bågna

och rasa

 

IV.

jag har ljugit
ett leende

funnit en frihet

druckit
ruttet guld

insupit skuld
i en kupa av ljus

luften för tät
att äta

du gjorde mig

en bädd av honung
djupaste, mjukaste

hundlika njutning