Hanna Hallgren: Professor i skrivande från Skillingaryd

Mellan den 22 juni och 16 juli lever och verkar fyra författare från Wales, Irland, Kanada och Sverige tillsammans i Coracle Europe Literary Residency i Tranås. De är alla akademiker inom kreativt skrivande och har i hemländerna etablerade karriärer inom skönlitteraturen. Under Tranås at the fringe kommer Peter Nyberg att presentera en författare varje dag. 

Hanna Hallgren. Foto: Ida Ali Lindqvist.

Under nästan ett år har Hanna Hallgren varit professor i litterär gestaltning på Akademi Valand vid Göteborgs universitet. Hon har nio vetenskapliga och poetiska publikationer bakom sig.

Ursprungligen kommer Hanna Hallgren från det lilla samhället Skillingaryd i Vaggeryds kommun. Hennes hembygd har påverkat hennes karriär på åtminstone två sätt. Å ena sidan finns de småländska miljöerna bevarade i Hallgrens diktning som positiva markörer: insjöar, kottar och barr under fötterna. Också gryning och skymning är närvarande i böckerna och något som Hanna Hallgren menar härstammar från hemstaden.
– Jag växte upp inom Frälsningsarmén, och den religiösa erfarenhets- och bildvärlden har varit och är viktig för mitt skrivande. Jag tar ofta spjärn emot den, berättar hon.
Hanna Hallgren menar att hennes poetiska skrivande präglas av tidsbrist. Hon skriver under semestrar, under kvällar och under helger.
– I ungdomen skrev jag långt mer än jag läste, men idag läser jag långt mer än vad jag skriver.

Hanna Hallgren läser under den första Pilsnerpoesiaftonen. Foto: Åsa Nyberg.

I poesiskrivandet tar Hanna Hallgren å andra sidan intryck av läsningen. Hon räknar upp en rad poeter som hon återkommer till: Paul Celan, Ingeborg Bachmann, Gunnar Ekelöf, Gennadij Ajgi, Ann Jäderlund och Gloria Gervitz. Just Jäderlund har haft en särskild betydelse för henne. När Hanna Hallgren var 19 år började hon på Biskop-Arnös skrivarskola. Tidigare hade hon tagit del av den äldre poesin men hon var obevandrad i den nutida. På skolans bibliotek lånade hon böcker av Katarina Frostenson och Ann Jäderlund.
– Och det var som att både golvet och taket försvann. ’En människa kan skriva vad som helst och hur som helst’, minns jag att jag tänkte. Att det inte finns några gränser. Det var en alldeles fantastisk, euforisk och skräckinjagande känsla. Hur möjligt allt är. Att en får skriva hur en vill.
I augusti 2016 blev Hanna Hallgren professor i litterär gestaltning på Akademi Valand vid Göteborgs universitet. Det innebär att hon har huvudansvaret för ämnets forskningsorientering och tillsammans med en kollega leder fakultetens forskarskola.
– Jag undervisar en del på Litterär gestaltning också.
Det tvååriga programmet är den ledande författarutbildningen i Sverige. Just ni finns 12 masterstudenter från Finland, Norge, Danmark och Sverige. Det centrala momentet i utbildningen är diskussionen runt studenternas egna litterära verk.
Hanna Hallgren har valts in i Vetenskapsrådets kommitté för konstnärlig forskning mellan 2016 och 2018. Givetvis påverkar det omfattande akademiska arbetet Hanna Hallgrens skönlitterära arbete.
– Poesin påverkar mitt akademiska arbete, och arbetet i akademin påverkar poesin.
Hon berättar att diktboken ”Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom” skrevs parallellt med avhandlingen ”När lesbiska blev kvinnor”. Mycket av det som inte fick plats i avhandlingen kunde omvandlas till poesi. Något som ofta framhävs i recensioner och texter om Hanna Hallgrens poesi är just hur det akademiska och poetiska vävs in i varandra på ett konstfullt sätt.
– Genom att lära mig att forska tror jag mig också ha erövrat en uthållighet som jag har god nytta av i det poetiska skrivandet. Eftersom jag också ägnar mig åt konstnärlig forskning är jag intresserad av strategier och metoder som undersöker konstens – och kanske då särskilt poesins – kunskapande möjligheter.
I Coracle Europe Literary Residency hoppas Hanna Hallgren träffa andra skrivande människor som är verksamma i skilda litterära miljöer. Hon tycker att det vore roligt om olika typer av samarbeten kunde uppstå.
– Och så har jag inte varit i Tranås sedan mina tonår då jag spelade badminton och det hände att det var tävling där. Det får gärna vara lite sol under vistelsen också.


Artikeln har tidigare varit publicerad Tranås-Posten.