Jeni Williams: Walesisk nationalist och akademisk aktivist

Mellan den 22 juni och 16 juli lever och verkar fyra författare från Wales, Irland, Kanada och Sverige tillsammans i Coracle Europe Literary Residency i Tranås. De är alla akademiker inom kreativt skrivande och har i hemländerna etablerade karriärer inom skönlitteraturen. Under Tranås at the fringe kommer Peter Nyberg att presentera en författare varje dag. 

Jeni Williams. Foto: Privat.

Jeni Williams förstod tidigt att allt hon gjorde som walesare och kvinna skulle få en politisk klangbotten. Hon har under lång tid arbetat för att hjälpa utsatta grupper och undervisar i kreativt skrivande på den allra högsta nivån vid University of Wales.

– Det viktigaste av allt som hänt mig var att bli född i Yorkshire, England, som dotter till en far som pratade walesiska, berättar Jeni Williams.
Hon fick således redan som barn höra det walesiska språket och noterade tidigt frånvaron av allt walesiskt i Storbritanniens historieundervisning. Samtidigt, som 11-åring, kämpade hon med att justera sin dialekt och prata ”ren” engelska.
– Effekten var dubbel. Till att börja med blev jag medveten om språkets skiftningar och möjligheter, men också om den politik och historia som ligger inbäddad i språket och dess variationer. Därefter har jag alltid varit politisk.
Jeni Williams vägrade i samma ålder att åka till London eftersom det var imperiets centrum, när hon läste om Amerika hejade hon på indianerna, inte på cowboysen och hon försökte, utan någon vidare framgång, lära sig walesiska genom böcker. Som 18-åring började hon ta hand om hemlösa alkoholister i den walesiska staden Swansea. Året efter tackade hon nej till en plats på universitet eftersom hon tyckte att det var för elitistiskt.

Jeni Williams förbereder Guerilla poesi. Foto: Peter Nyberg.

– Jag gifte mig med en gruvarbetare och fick två barn, engagerade mig djupt i gruvstrejken 1982 men valde efter hand att gå upp i en akademisk bana vid University of Wales Trinity Saint David. Och den banan har jag därefter inte lämnat.
2004 blev Jeni Williams engagerad i välgörenhet för asylsökande, något som var föraktat där hon levde.
– Men det som vi gjorde var viktigt, det handlade om social rättvisa och om tolerans mot språkliga och kulturella skillnader.
I samband med Gulfkriget och invasionen av Irak såg Jeni Williams hur fördomar och desperation spred sig bland människor. Och de riktades direkt mot immigranterna i landet. En arbetsam tid började. Jeni Williams skrev artiklar om walesiska samhället och brev till makthavare. Hon läste mängder av juridiska dokument åt de som behövde hennes hjälp och drev kampanjer för ett rättvisare samhälle.
– Jag fortsatte arbeta som akademiker men forskningen riktade in sig mer på frågor om marginalisering och kulturella skillnader. Jag drev en serie workshops i kreativt skrivande i första hand mot arabisktalande och deltog i översättningar från arabiska och farsi.
Det tog många år för Jeni Williams att skapa en struktur som var manövrerbar. Först nu arbetar hon på ett sätt som fungerar för hennes som person och som ger henne arbetsro och effektivitet.
– Men allt det här påverkade mitt skrivande genomgripande och framför allt har det påverkat min förståelse och hur jag tänker om poesins syfte. Det mest värdefulla är förståelsen för språkets olika element och nyanser.
Trots att Jeni Williams bara kommit ut med en diktbok är hon en prisad poet som varit med i de allra mest prestigefyllda tidskrifterna. Dikten ”The White Room” är skriven utan bokstaven ”d” och hon har experimenterat med att skriva dikter utan bokstaven “s”, “t” och kämpar nu med att skriva utan bokstaven “h”. Hennes enda diktbok heter Being the Famous Ones (2009) och publicerades på ett av Wales största förlag, Parthian Books.
I Tranås ser Jeni Williams fram emot att bryta sina vanor från hemmet och att vara i ett sammanhang där hon inte behöver ha enorma krav på hur hon förbrukar sin tid.
– Jag ser verkligen fram emot att kunna stanna upp och tänka och mot att möta nya människor och nya språk och att vistas på nya platser. Jag älskar verkligen att träffa andra människor, berättar hon.


Artikeln har tidigare varit publicerad i Tranås-Posten.