Daniel Svensson debuterade 2010 med I väntan på nästa promenör. I boken bröt poeten mot den rådande diktarkulturen i Sverige genom att vara språkligt enkel. Det betydde inte att han var simpel. Bakom den enkla tydningen av texten fanns en avancerad tankeapparat. Populär Poesi har mejlintervjuat poeten för att undersöka hans förhållande till kreativitet.

Hur fungerar kreativitet för dig i vardagen?

Jag har aldrig kunnat sätta mig ner och skriva på kommando, det måste ske när skrivlusten infinner sig. Under en dag med möten, mejlkollande och telefonsamtal blir det sällan något skrivet. Kreativiteten kommer för mig naturligt när jag gör det jag verkligen vill. Det är en tacksamhet över livet och en oro över dess sårbarhet, som kan dyka upp under en skidtur i tysta spår eller i ett samtal med litteraturvänner på en uppläsning. När kreativiteten kommer är det nödvändigt och underbart att skriva.

Vad är kreativitet för dig?

Det är att skapa något för att man vill, inte av yttre tvång. Det är att lägga ner sin själ i något utan att förvänta sig ekonomisk kompensation. Därför tycker jag att ordet kreativitet devalveras när det används i jobbannonser och dylikt. Att vara kreativ och inspirerad handlar inte om att vara stresstålig och effektiv, snarare ömtålig och ineffektiv. Det finns en andlig aspekt av detta, som är tydlig hos poeter som Tomas Tranströmer och Dan Andersson. Själva orden inspiration och kreativitet vittnar om anknytningen till andning, ande och skapande. På så sätt är kreativitet att låta själen andas.

Hur kan man göra sig själv kreativ?

Egentligen tror jag inte att man behöver göra sig själv kreativ. Människan har en kreativ sida, så det handlar nog mer om att låta bli att begränsa sin egen kreativitet, att inte boka upp varenda minut av tillvaron med jobb och måsten. För mig är det ofta så att kreativiteten kommer av spontanitet och frihetskänsla. Om man känner att kreativiteten saknas, är mitt råd att gå ut i skogen. Naturens kreativitet smittar av sig! Samma sak gäller när man tar del av andras kreativitet, genom läsning, konstutställningar eller liknande.

Vilka kreativa sätt att få ut sin poesi finns?

Det finns säkert många bra sätt som jag inte har prövat. Men jag försöker vara aktiv och personligen kontakta olika scener där poesi brukar förekomma, och även en del scener där poesin lyser med sin frånvaro. Det finns mängder med sammanhang där poesin behövs, men glöms bort. Det är kanske inte så konstigt att en programansvarig på något bibliotek inte i första hand tänker på en ung (nåja) poet när programmet ska läggas och därför måste man själv vara aktiv och visa intresse. Jag försöker även hitta samarbeten med andra konstformer för att nå ut. Till exempel finns mina dikter just nu med i en utställning på Råda Säteri i Mölnlycke tillsammans med keramisk konst av Roudabeh Taheri. Ett antal av dikterna är nyskrivna, efter tolkningar av hennes keramik. I andra sammanhang har jag samarbetat med olika musiker vid uppläsningar och liknande.

Hur använder man kreativitet som poet?

Det är säkert olika från person till person, men för mig handlar det om att tillåta sig att vara öppen för andra aspekter av tillvaron än de som anses ”nyttiga” i ordets snävaste och mest ekonomiserade form. Skrivande som strukturerat arbete är visserligen roligare än många andra jobb, men när jag skriver en dikt är det aldrig strukturerat, utan snarare resultatet av starka upplevelser och känslor och en oemotståndlig vilja att bearbeta dessa i textform.

Peter Nyberg

peter@popularpoesi.se