– Den bästa rekommendationen man kan ge till dem som

vill läsa japansk poesi är att börja med alla de fantastiska

böcker som den amerikanske professorn Donald Keene

har skrivit, säger Sveriges ambassadör i Japan, Lars Vargö.

Han har förlaget Bambulunden och ett speciellt engagemang

för haikudiktningen. Lars Vargö berättar att den

moderna haikun blev populär tack vare Masaoka Shiki,

som också reformerade tankadiktningen, decennierna

innan sekelskiftet. Före Shiki hade haikun gått igenom en

mängd förändringar.

– Haikuns ursprung kan annars sägas ligga i den

länkade diktningen, renga, som i sin tur växte fram waka-

diktningen på 700- och 800-talen. Som en reaktion

mot alla regler som omgärdade den länkade diktningen

uppstod haikai-no-renga, humoristisk länkad dikt, på

1400-talet. På 1600-talet levde den poet som mest förknippas

med tidig haiku, Matsuo Bashô. Hans dikter var

dock i första hand inledande dikter till långa länkade sekvenser.

Fristående haiku-liknande dikter har funnits från

1500-, 1600-talen, men det var Masaoka Shiki som gav

haikun sitt namn.

Den japanska precisionskulturen

I den japanska kulturen finns en mängd konstarter som

avkräver utövaren stor precision: odlingen av bonzaiträd,

bågskytte, haiku- och tankadiktningen och budo, för att

nämna några. Lars Vargö tycker att det är svårt att förklara

draget men menar att zen-buddhismen som introducerades

under 1200-talet har haft stort inflytande på

konst och kultur. Däremot är haiku- och tankadiktning

bara en del av den japanska poesisfären.

– Det finns modern japansk poesi som kan jämföras

med den svenska. I stort sett finns det allt i den japanska

poesivärlden. Haikun är bara en liten del, om än mycket

populär.

Svensk och japansk haiku

Skillnader mellan svensk haiku och japansk är att den

svenska är längre eftersom diktaren räknar stavelser medan

den japanska poeten räknar teckenljud.

– Det vill säga varje del av de fonetiska japanska alfabeten

räknas som ett ljud. Jämför ordet Stockholm. På

västerländska språk räknas det som två slutna stavelser:

Stock-holm. På japanska blir det sju teckenljud: Su-tok-

ku-ho-ru-mu. När man säger att haikun skall ha 5-7-5

stavelser kan man med andra ord få in så mycket mer i en

västerländsk haiku. Den japanska blir mer sparsam med

uttrycken, men skapar å andra sidan fler associationer

med hjälp av fonetiska och kinesiska tecken.

Nyligen gav Lars Vargö ut Ola Lindbergs debut Hundraåriga

skuggor på sitt förlag Bambulunden.

– Japan kommer fram i det sparsmakade i hans dikter.

Och att de behåller det dubbla perspektivet, det vill säga

det finns ett djup utöver det som texten beskriver, menar

Lars Vargö.

Koncentrationen

Ola Lindberg har, som många andra de senaste åren, fascinerats

av den minimalistiska haikuformens uttrycksmöjligheter.

– Jag har alltid tyckt om, korta kärnfulla dikter, exempelvis

Ko Uns ”Stundens blomma”. Själv började jag

skriva korta haikuliknande dikter för en sex-sju år sedan,

men det var året 2008, då nättidskriften Fri Haiku kom,

som jag fick upp ögonen för den japanska haikun.

Ola Lindberg kom i kontakt med Lars Vargö genom

tidskriften, men Lindbergs poesi var inte fulländad.

– Lars Vargö förklarade snällt varför han refuserade

mina första dikter till tidskriften. Jag köpte också Vargös

”Japansk haiku: Världens kortaste diktform”. Idag är den

min Bibel, jag har alltid en i bokhyllan och en i ryggsäcken.

Obunden form

Ola Lindberg känner sig dock inte bunden vid den traditionella

formen.

– För mig är haiku inte bunden form. Haiku är bunden

till mycket annat men inte till formen.

Lars Vargö menar att en bra haiku i japansk stil beskriver

”shasei”, det vill säga en sketch från det man ser

och upplever på den plats där man befinner sig.

– Det finns nästan ingen idag som håller sig till 5-7-5.

Även om de flesta skriver sina haiku på 3 rader, så sett till

radantalet kan man väl kalla haiku bunden. Själv kallar

jag mig en ” freestyle haiku poet” med Santoka och Hosai

som förebilder, två gamla japaner som skrev haiku fritt

och struntade i stavelseräkning även på den tiden.

Haiku som kulturellt uttryck

Haikun är formad av det japanska samhället och den japanska

kulturen. Där är naturen nära och en haiku ska

gärna ta upp existentiella frågor med hjälp av naturmetaforik.

– Haiku är först och främst naturlyrik. Japanerna

är väldigt måna om naturen och känsliga för dess skiftningar.

För de flesta har allt en själ: träd, stenar, berg. Det

finns alltså en helt annan respekt för naturen än i vår kultur.

Så är det också inom Shinto, Buddhism och Zen. Vi

som skriver haiku måste föra denna tradition vidare även

om vi bor långt ifrån Japan. Det som ska komma fram ur

haikudiktningen och som är typiskt japanskt är alltså ”att

leva i ett med naturen och kunna acceptera livets och de

jordiska tingens förgänglighet”.

Hundraåriga skuggor

I den nya boken Hundraåriga skuggor presenterar Ola

Lindberg ett eget haikuskrivande som är präglat av hans

egen person och de förutsättningar han har som poet.

– Jag skalar bort alla onödiga ord. Jag försöker alltså

skriva så kort och enkelt som möjligt men med en kvardröjande

poetisk stämning. Det går att skriva poesi om

allting bara man ger texten djup. Jag bryr mig dessutom

inte om antalet rader utan stannar där dikten kommer

bäst till sin rätt.

Det gör också att Ola Lindberg har nära till andra

typer av dikter och han säger att han inte alls låser sig

vid haikun som form, även om den även i framtiden kan

fungera som ett principiellt fundament i diktningen.

– Jag kommer alltid skriva korta dikter om det sedan

är haiku, senryu eller bara kortdikter har ingen betydelse.

Bara det är läsvärt och väckande.

Peter Nyberg

peter@popularpoesi.se

Läs några av Ola Lindbergs haikudikter i Hundraåriga skuggor